fredag 13 augusti 2010

I livmodern kan ingen höra dig skrika

Valet närmar sig obevekligen. Och tävlingsyran kommer lika säkert att höjas på landets medieredaktioner och partiorganisationer. Inte utan fog. Demokrati är viktigt. Valet mellan vilka partier, vilka värden som ska styra landet är viktigt. Men debatten tar sig ibland vägar som inte håller sig inom rimlighetens gräns.

Tomas Seidal gör idag en klok reflektion om hur det faktum att 35 000 ofödda berövas livet är en stendöd fråga i den stundande valdebatten. Det politiska priset för att ta upp frågan är uppenbarligen alltför högt. Ofödda röstar som bekant inte.

Bengt Malmgren fördjupar resonemanget till fler områden och visar hur medielogiken regelmässigt väljer att blunda för hårresande övergrepp - så länge de drabbar "fel" grupp. Medan drevet fortsätter ända till den punkt då varje byte nedlagts i de fall saken gäller någon annan av mediesamhället godkänd grupp.

När mediernas röster tystnar, när de politiska spinndoktorerna anbefaller rättning i leden, när till och med kyrkor och samfund avstår från att sticka ut hakan i debatten är det tid för stenarna att ropa. Undrar var de finns.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar